Addict
Hi my name is Leroy and I'm a bread addict.
Survive.
Fruktansvärt svag.
Har tränat ynka 30min på cykel idag.
Försöker att tänka att det endå är 30min mer än ingenting. Jag vill tro att en positiv inställning ska göra att det kommer gå bättre. Att försöka låta bli att straffa mig själv när jag tycker att jag har failat. Att istället ge mig själv belöningar eller beröm när jag gör något bra.
Men det är svårt.
Det har ju alltid varit tvärtom. Alltid värdelös. Alltid fet.
Men egentligen, vart kommer man med sådan tänk?
Jag vet att jag är fet. Jag vet att jag är värdelös. Men att säga det till mig själv kommer ju inte göra mig mindre fet eller mindre värdelös.
Positiva cheyen.
Sometimes, no always, I look at my body and I wonder how I let this happen.
Fasta idag.
Och förhoppningsvis imorgon.
Jag och cupcake har börjat våran three day system igen och jag tror verkligen på det. Förra gången gick det så jävla bra. Sen komma massa grejer ivägen och ingenting funkade.
Men nu ska det bli helt fantastiskt.
Vi ska ta oss härifrån. För vi är bäst, vi kan lyckas.
The fat lasts longer than the flavor.
Fortfarande helt slut.
Förstörd.
I helgen ska jag dock till London och det är så brutalt skönt. Komma bort från allt drama här i Svergie. Tänker stänga av mobilen och bara vara själv.
Har sagt att tills juni ska jag ha gått ner 7kg. Helt doable eller hur?
Det hade det åtminstone varit för något år sedan. Klart det ska gå nu.
Det hade det åtminstone varit för något år sedan. Klart det ska gå nu.
Det handlar ju bara om vad man vill. Och jag vill verkligen det här.
