Idag var jag och julhandlade med P. Stod emot allt vi julbakade och hela dan idag.
Men den lilla skitungen! Jag är arg, ledsen, besviken och rädd. Han är den ända jag pratat med om att jag inte trivs med min kropp o.s.v. Jag litade på honom.
Vi var ine i stan med L också och några fler men dom är oviktiga i just nu. När vi skulle åka hem så står vi vid centralen iaf, P och L åker med samma pendel och jag åker tunnelbana, alltså olika håll.
När vi står där och pratar, så börjar P plötsligt prata om att jag inte äter. Jag säger att jag visst äter, att jag äter hela tiden. Då säger han att jag säger att jag tycker att jag är tjock (sant, och jag har sagt att jag tycker det till honom). Jag typ "Men vad i helvete, bitch!" Så jag börjar säga emot honom irriterat för att han ska fatta att han ska lägga av.
Han står alltså där och pratar en massa om hur dåligt jag mår när L, som jag dessutom är intresserad av står och lyssnar + halva sthlm (även fast dom antagligen inte brydde sig).
Jag är "fake it til you make it"-person, jag låtsas alltså att jag har skitbra självfötroende och han bara river ner allt.
Han sa "Och L, när jag gick in på youtube vet du vad som fanns på Recommended for You? Typ bara saker som handlade om anorexia och bulimi"
Vafan hade hon med det att göra?

Ville bara gå därifrån och sjunka genom jorden. Var sjukt nära att gråta på tunnelbanan hem. Jag ville prata med någon men visste inte vem

Vem har jag nu?

Han var den jag litade på mest, trots allt han har gjort mot mig. Jag fattar inte att jag är så dumihuvudet att jag trodde han hade förändrats. Att han hade lärt av sina misstag. Jag får skylla mig själv, faktiskt.